Bibylon av Thierry Mortier är ett konstverk och en hyllning till demokrati, samverkan, utbildning, kultur och allas vår framtid; världens barn. Ett mobilt bibliotek som visar på våra internationella egenskaper – de olika nationerna och våra kulturer – och på vår gemensamma och universella samhörighet – omsorgen om våra barns utbildning.

Installationen Bibylon, vill väcka en nyfiken debatt om demografi, demokrati, integration, nationen och de människor som fysiskt befolkar dessa känslomässigt laddade begrepp.

I “The Nation in Children’s Literature (Kit Kelen, Bjorn Sundmark, 2012)” hävdar forskare att “framväxten av moderna nationalstater kan ses som sammanfallande med barnlitteraturens historiska framväxt, samtidigt som statslösa eller diasporiska nationer ofta har formulerat sitt nationella medvetande och sin nationella erfarenhet genom barnlitteratur, både genom att utbilda barn som framtida medborgare och genom att belysa hur idéer om barndom delger diskurser om nation och medborgarskap”.

Bibylon är en positiv respons på politisk olydnad; ett vittnesmål om konstens viktiga plats i samhället som anstiftare av förändring och handling. Som konstnären Thierry Mortier säger: “Samtidskonst är inte något som någon särskild person behöver, utan det är vad alla i allmänhet kräver – vid den punkten blir konsten en del av samhället.

År 2021 firade Sverige 100 år av demokrati vilket sammanföll med en tid då demokratin inte längre kunde tas för given. Bara två år tidigare, under 2019, beslutade kommunfullmäktige i Sölvesborg, en ort och kommun i södra Sverige, att sluta köpa in böcker på utländska språk till sina skolbibliotek, vilket visade sig vara ett brott mot den nationella bibliotekslagen. Sölvesborgs biblioteksplan förnyade debatten om integrationspolitik, där den vetenskapliga ståndpunkten stod fast vid att det är lättare för invandrade barn att lära sig ett nytt språk när de får möjlighet att börja läsa texter på sitt modersmål.

Alla de hundratals böcker som Bibylon består av, är generösa donationer från de utländska ambassaderna i Sverige som representerar Sveriges internationella relationer, och från Astrid Lindgren Company som visar ett exempel på Sveriges kulturexport utomlands. Två sidor av samma mynt, åtskilda av de konventionella nationsgränserna. De frivilliga donationerna uteslöt projektets ekonomiska motiv, men träffade oundvikligen den djupt rotade bräckligheten, nämligen frånvaron av granskning i demokratins kärna och dess representation par excellence: biblioteket.

Thierry Mortier (1974), född i Belgien, flyttade till Sverige 2018 där han sedan dess bor och verkar. Han har tagit initiativ till KVADRENNALEN, PLATTFORM FÖR DEN SAMTIDA KONSTENS SVAR PÅ POLITISKA HOT (2022), en ledarlös, decentraliserad, transdisciplinär och rikstäckande konstnärsrörelse som under ett valår förespråkar konstens oumbärliga plats i samhället. I sin praktik kopplar Mortier samman relationer för att ta form, d.v.s. för att generera former. Former som inkluderar men inte är begränsade till målningar, skulpturer, videor, installationer, interventioner i det offentliga rummet, utan som är odefinierade. Även om Mortier tar upp stora samhällsfrågor som politisk styrning, ekonomi, religion eller identitet, tar han alltid utgångspunkt från konstens natur: konsten i samhället.

Bibylon (2023) är utformad av Thierry Mortier och producerad i samarbete med Welden oberoende plattform för experimentella processer och kunskapsproduktion, med finansiering från Kulturrådet.


Projektgruppen för Bibylon

  • Thierry Mortier, konstnär
  • Lies Lecompte, konstnärsassistent
  • Anna Koch, handledare, Weld
  • Nina Øverli, Weld
  • Esbjörn Grip, designer av mobila bokhyllor
  • Emelie Appelholm-Bergbohm, kommunikationsstrateg

I slutet av 2022 genomfördes en öppen utlysning för att finna en designer till att skapa de mobila bokhyllorna för Bibylon-kollektionen..

Teamet för Bibylons mobila bokhyllor

Alla böcker i Bibylon-samlingen består av generösa donationer från: 

Sverige har fem nationella minoritetsspråk: Finska, Meänkieli (tornedalsfinska), Jiddisch, Romani chib och Samiska. Förutom ambassaderna och Astrid Lindgren Company bjöds även Sametinget, som delar uppföljningsansvaret för minoritetspolitiken, in till att bli en donerande partner. Bibylon presenterades som ett försök att skapa den största samlingen av barnböcker på olika språk, vilket i sin formulering stötte på något som är avgörande för att förstå en av minoritetsspråkens kärnfrågor: Hur kan ett språk som talas på en nationalstats territorium betraktas som främmande när språket fanns på territoriet långt innan nationalstaten inrättades?

Läs gärna uttalandet av Hanna Karolina Schimmer, bibliotekskonsulent Samernas bibliotek, Sametinget


Med utgångspunkt från händelserna i Sölvesborgs kommun 2019*, bjuder Bibylon in oss till att reflektera över sammanhängande frågor som fortfarande ger upphov till pågående debatter i Sverige och resten av världen, såsom kopplingarna mellan invandring och ekonomi, i synnerhet i länder med en minskande befolkning på grund av sjunkande födelsetal och ökningar av en åldrande befolkning. Den belyser skillnaden mellan språk och kultur med återkommande exempel i samlingen där språket som kommunikationsteknik delas av olika nationalstater utan att det resulterar i en gemensam kultur. Den sätter långsiktiga samhällsperspektiv i motsats till kortsiktig valretorik, till exempel forskningen om integration och modersmålsundervisning. Den uppmanar oss också att överväga om neutral objektivitet, d.v.s. opartiskhet, över huvud taget är möjligt. Bibylon är en kontinuerlig balans mellan positiva och negativa perspektiv, vilka helt kan ignoreras av de barn som njuter av dess vackra berättelser på sitt modersmål.

* Efter ett politiskt skifte i valet 2018 var Sölvesborg en av de första kommunerna som hamnade under ledning av Sverigedemokraterna. De utarbetade ett 220-punktsprogram för kommunen som motsatte sig nationella rekommendationer och god praxis, exempelvis handlade det om att sluta köpa offentlig konst i linje med rekommendationerna i de nationella kulturpolitiska målen. De beslutade även att ändra reglerna för användningen av officiella flaggstänger, vilket resulterade i att regnbågsflaggor inte längre tilläts på officiella flaggstänger. De begärde ändringar av den lokala biblioteksplanen, vilket resulterade i att inte längre köpa barnböcker på utländska språk till skolbiblioteken, något som stred mot den nationella bibliotekslagen.

Även om Bibylon är ett resande konstverk som fungerar som en bibliotekssamling varhelst det landar, försöker Bibylon inte ta upp någon konkret eller akut fråga om bibliotek. Det är ett offentligt monument för vad biblioteken representerar i samhället: öppen tillgång för alla. Tillgång till resurser, utbildning, underhållning med mera. Det svenska biblioteksväsendet, även när det står inför sina egna problem idag, behöver inte konst för att hjälpa till i sitt konkreta arbete, men det kan använda konstens förmåga att manifestera det osynliga, att manifestera det som allmänt förutsätts.

Det svenska bibliotekssystemet är robust och formidabelt i sin räckvidd och sina resurser:

Att arbeta med biblioteket är ingen ny konstidé; genom hela konsthistorien har många konstnärer tagit sig an bibliotekskonceptet ur olika perspektiv, med olika upplägg och utföranden. Ett urval av internationella och svenska konstnärers verk med “biblioteket” i centrum nedan:

Forskningsartikel av Clare Qualmann UK: The artist in the library, 2017